Ett erkännande

Wow.
Jag jobbar, men det rör mig inte i ryggen alls.
Mina tankar är på annat håll.
Är paralyserad, förlamad, hopplös, trött och humorn är så lågt ner den kan komma.
Skrattar åt allt... Dvs mest åt mig själv.

Å just ikväll har jag gjort ett erkännande, vilket betyder att jag gjort mig sårbar.
Gah.

❤❤



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0